Christian Wikström

Sammanfattning av Ålands infrastrukturutveckling 2019 – 2023

Jag sitter här och funderar på den gångna mandatperioden och vad som egentligen har hänt de gångna 4 åren. Det finns de som säger att ingenting har hänt och att allt stått stilla, i huvudsak oppositionen, men ingenting är längre från sanningen. Iallafall om vi ser på infrastrukturområdet.

Investeringar

5 broar har byggts. Bron över Brändöström, Karlbybron, Bomarsundsbron, bron över Långholmsström och Djurholmssundsbron. De var slut och måste bytas.

3 Färjfästen har byggts och tre projekterats. Åva. Sottunga (också muddrad farled) och Jurmo färjfäste. Vi håller på att standardisera våra färjfästen i skärgården för att det ska gå att flytta runt färjor på ett enklare sätt och för att färjorna ska klara av olika vattenstånd. De är också helt slut och måste bytas.

1 färja har köpts in. drygt 3,6 miljoner kostade den. Vi kan jämföra med en ny elhybrid som kostar bortåt 40 – 50 miljoner euro. I teorin kunde vi ersätta samtliga av våra färjor med bättre begagnat tonnage till priset av en eller två splitternya miljöfärjor. Det skulle leda till högre miljövinster och även högre standard till ett lägre pris. Det är dock lite för komplext resonemang och inom politiken ska allt se bra ut helt oavsett vad som faktiskt är korrekt.

Vi har fördubblat takten på gång och cykelvägnätsutbyggnaden och prioriterat att bygga ihop våra kommersiella hamnar med varandra. Nästa sommar går det att cykla hela vägen från Berghamn till Mariehamn på en gc väg och året efter hela vägen mellan Berghamn och Långnäs. Det är bra för turismen det.

Vi har byggt en rondell med smitfil till Godby vilket det länge har funnits ett behov av. Smitfilen skapar förutsättningar för tillväxt i Godby och minskar olycksrisken. Hade personligen velat ha ett stort äpple i metall i mitten av rondellen för att symbolisera Åland som äpplerike men det blev av olika orsaker lampor istället. De är helt ok men nog hade det varit trevligt med ett äpple i lite brunrostig metall upplyst på kvällen.

Vi har rustat upp fiskelandningsbryggorna i Hällö och Skeppsvik vilket är bra för turismen och förstås för alla andra som vill lägga till eller hålla dans eller vad man nu hittar på. Det behövs fler landningsplatser runt om på Åland som är lätta att ta till på.

Vi har börjat med förstudierna för norra Mariehamn och nya Godbyvägen. Våra mest trafikerade vägar. Vi behöver bygga bort de trafikfarliga korsningsområdena längs med nya Godbyvägen för att ha möjlighet att upprätthålla 90 km i timmen också när trafikmängden ökar. Den leder in till Mariehamn och ser vi på var Åland växer är det just runt omkring Mariehamn i Jomala. Trafikinfrastrukturen måste hänga med och anpassas efter en större befolkningsmängd. Vi behöver se framåt 20 år i tiden för att veta vad vi ska göra idag.

Jersöprojektet har också det satt igång och där håller vi fortsättningsvis på med broutbytesprojektet samt att bygga gc väg. Den kortaste vägen till skärgården är ut till Jersö och en perfekt destination för turister som inte har särskilt lång tid på sig när de är iland på Åland. Numera går dessutom en sommarbuss ett par gånger per dag ut till Jersö för den som inte har tid att cykla.

Kollektivtrafiken

Kollektivtrafiken har reformerats i grunden där vi tidigare hade 26 zoner på Åland har vi numera endast en och du kan numera byta buss inom 2 timmar.

Vi har en huvudman för trafiken istället för två vilket underlättar allt.

Vi har en möjlighet att använda digitala verktyg för att planera resorna där vi tidigare måste använda ett turlisthäfte. (Kan bli bättre).

Vi har en utbyggd tätortstrafik som är mer anpassad efter hur Åland växer och förberedd på att folk flyttar närmare staden vilket är en utveckling som sker oavsett vi vill det eller inte.

Vi har snart elbussar i tätorten men de är försenade av olika upphandlingstekniska orsaker dessvärre.

Andelen resenärer har ökat med över 100 % sedan reformen genomfördes.

Skärgårdstrafiken

Jag tror att vi behöver fokusera på att skapa kostnadseffektiva lösningar inom skärgårdstrafiken men det handlar inte om att investera stora summor pengar i infrastruktur utan om att vara pragmatiska med vilken typ av teknik vi investerar i. Trafiken behöver dessutom fokuseras till huvudöarna och anpassas efter skärgårdsbornas behov, åtminstånde när det gäller biltrafik, det är fullständigt orimligt att skärgårdsflottan ska vara anpassad efter de mest intensiva sommarmånaderna. Vi måste hitta andra lösningar med lättare trafik för att underlätta för besökare att röra sig i skärgården på sommaren.

Vi behöver även sluta subventionera fiskindustrin och upprätthålla ohållbara transportsystem inom skärgårdstrafiken. Fiskrutten från Föglö genom Kumlinge och över Brändö skadar hela skärgården i grunden och gynnar endast ett fåtal företag på Föglö som kan använda kommersiella aktörer från Långnäs. Detta upplägg luktar illa och har troligtvis tillkommit till följd av politiska kontakter. Det är i grunden frågan om ett olagligt statsstöd och om någon kommersiell aktör skulle dra det till domstol skulle det falla ihop som ett korthus. Upplägget skadar hårt kämpande rederibolag, skadar miljön och drabbar vår åländska ekonomi.

Det skadar skärgården genom att lastbilar kör i hård fart över vägar som inte är anpassade för den mängden tung trafik i hård fart. Dessa lastbilar tar därefter plats på färjorna både fysiskt och till följd av sena avbokningar vilket gör platsbristen mer intensiv.

Jag misslyckades med att driva igenom en reform för att få bort detta system men kommer inte att sluta driva frågan, eller liknande frågor så länge de finns kvar på Åland. Förhoppningsvis ger ljuset på denna fråga att den efter hand avskaffas.

Skärgårdstrafiken i övrigt har vi flyttat Viggen från Åva-Osnäs till Södra linjen och förbättrat situationen på den linjen. Sen är alla broar och färjfästen en förutsättning för att det ska gå att röra sig i skärgården i framtiden och nu hoppas jag att nästa investering i tonnaget sker på norra linjen i samband med att Alfågelns kontrakt går ut hösten 2025. Sedan kan Alfåglen flyttas till Södra linjen för att förbättra kapaciteten där. En tillräckligt stor färja på Norra linjen gör tvärgående linjen överflödig, utom sommartid.