Christian Wikström

Vatten – en del av vår identitet

När jag fick ansvaret för miljöfrågorna förde vi över ca 1,6 miljoner euro från PAF för att sätta igång med vattenvårdande projekt och därtill startades ett EU finansierat projekt med vassklippning som vi snart börjar se resultatet av. Sammantaget är det början på det största återställningsprojektet i Ålands historia med målet att samtliga vattendrag ska må bra.

Våra inre vikar och sjöar mår dåligt till följd av många års näringsutsläpp från omkringliggande områden. Det har fått som följd att det på bottnen ligger ett lager av sediment vilket innehåller stora mängder fosfor. Denna fosfor ligger stilla på bottnen men ett par tre gånger per år rörs den runt i vattendraget, till följd av temperaturväxlingar, och blir således tillgänglig för växter att använda. Vi ser konsekvensen av detta med blotta ögat genom att det växer alger i våra vattendrag men det leder även till att den biologiska mångfalden minskar då bottnarna blir syrefria och dör. Denna typ av näringsbelastning kallas för internbelastning.

Även om situationen ser mörk ut är det möjligt att komma till rätta med detta genom att helt enkelt börja jobba med frågan och inte förhala den.  

Det som behöver göras är egentligen tre saker:

  1. Öka mängden skyddsområden i närheten till sjöar och inre vikar. Det innebär exempelvis att det inte får spridas näring på marken som ligger i direkt anslutning till inre vikar och sjöar.
  2. Se till att tillsynen över skyddsområden sköts. Idag har vi flera skyddsområden men trots det sprids det näring, som sedermera läcker ut i våra vattendrag,
  3. Få bukt med internbelastningen. Internbelastningen går att få bort exempelvis genom att binda det lösa bottensedimentet med aluminiumfosfat vilket förenklat kan sägas göra att fosforn blir tung, otillgänglig och stannar kvar på bottnen där växterna inte kan använda den.

Gör vi detta förbättrar vi förstås vattenkvaliténs i våra vattendrag vilket är bra både för miljön men också för människan. Självfallet behöver åtgärderna ske i samarbete med berörda markägare och inte i motstånd i likhet med hur vi arbetar med vägfrågorna på landskapet.